Källkritik i Sverige — statistik
Källkritik handlar om förmågan att bedöma om information stämmer — vem som ligger bakom en uppgift, varför den sprids och om den går att lita på. På sociala medier, där vem som helst kan publicera vad som helst, sätts den förmågan på prov varje dag. Och numera kan även text och bild vara skapad av AI, vilket gör det svårare att se skillnad på äkta och påhittat.
Den här sidan samlar aktuell statistik om hur svenskar ser på källkritik. Siffrorna kommer från Internetstiftelsens rapport Källkritik i Sverige 2025 (data insamlad i oktober 2024, 1 120 intervjuer med personer 18–84 år), kompletterat med Källkritik i Sverige 2024. Vi har samlat dem här för att de går att citera, och för att de säger något viktigt om det landskap vi alla kommunicerar i.
Bilden är delad. 46 % tycker det är lätt att bedöma om information är sann eller falsk, medan 28 % tycker det är svårt. Samtidigt har 62 % — sex av tio användare av sociala medier — sett falsk information det senaste året, och 26 % har trott på något som senare visade sig vara falskt. Skillnaderna mellan grupper är stora: bland 18–34-åringar tycker bara 17 % att det är svårt, mot 44 % bland 65–84-åringar.
För oss som jobbar med kommunikation är det här mer än en kuriositet. När så många har mött falsk information blir trovärdighet och tydlig avsändare avgörande för att bli tagen på allvar. Vi tror på att arbeta med äkta, källhänvisat innehåll — och att använda AI ansvarsfullt, som ett verktyg snarare än en genväg förbi sanningen.
Behöver ni bolla hur ni bygger förtroende i er kommunikation hör ni gärna av er. Men den här sidan får också gärna bara användas som den är — som ett underlag att luta sig mot.
Företag som litar på oss
Källkritik i Sverige — i siffror
Falsk information är vanligt
62 % — sex av tio användare av sociala medier — har sett falsk information på sociala medier under det senaste året, enligt Internetstiftelsen (Källkritik i Sverige 2025). Det gör källkritik till en vardagsfråga snarare än ett undantag.
Många har gått på det
26 %, alltså ungefär en av fyra, har trott på information som senare visade sig vara falsk (Internetstiftelsen 2025). Det handlar sällan om godtrogenhet — falsk information är helt enkelt gjord för att kännas trovärdig.
Delad syn på hur svårt det är
46 % tycker att det är lätt att bedöma om information är sann eller falsk, medan 28 % tycker att det är svårt (Internetstiftelsen 2025). Resten hamnar någonstans däremellan — säkerheten är långt ifrån total.
Stor skillnad mellan åldrar
Bara 17 % av 18–34-åringarna tycker att det är svårt att bedöma sant eller falskt, mot 44 % av 65–84-åringarna (Internetstiftelsen 2025). Yngre känner sig alltså tryggare — även om självförtroende och faktisk träffsäkerhet inte alltid är samma sak.
Skillnad mellan kön
54 % av männen tycker att det är lätt att bedöma om information är sann eller falsk, mot 38 % av kvinnorna (Internetstiftelsen 2025). Skillnaden handlar troligen mer om upplevd säkerhet än om faktisk förmåga.
AI gör det både viktigare och svårare
Fyra av tio svenskar har använt ett AI-verktyg under det senaste året (Internetstiftelsen 2025). AI kan skapa både falsk text och falsk bild, vilket gör källkritiken viktigare samtidigt som den blir svårare — och gör ansvarsfull AI-användning till en förtroendefråga.
Våra tjänster
Vanliga frågor om källkritik
Fler tjänster från Finemanget
Vill ni bygga kommunikation som håller för granskning?
Vi hjälper er ta fram äkta, källhänvisat innehåll och använda AI på ett ansvarsfullt sätt — så att trovärdigheten finns kvar även när fler ifrågasätter det de ser. Boka ett kostnadsfritt första möte så pratar vi om er situation. Ring 019-123465 eller skicka en förfrågan, så svarar vi inom 24 timmar.